Ro till sjöss?

Bor man på Åland får man ofta anledning att åka båt. Tyvärr råkar man då ut för att båt ⇒ alkohol ⇒ stök. Man får alltså välja sina resor efter de minst stökbenägna. Mina erfarenheter:

  • Eckerö – Grisslehamn: åker man på morgonen från Eckerö och på kvällen från Grisslehamn så åker man s a s mot strömmen, och kan få en lugn resa. Det är ju inte heller fråga om nattresor. Andra turer är besvärligare.
  • Mariehamn – Kapellskär: brukar vara ganska lugnt när man än åker.
  • Åland – Åbo: jag åker vanligtvis med eftermiddagsturen från Mariehamn och kvällsturen från Åbo, båda trafikeras av Baltic Princess och Viking Grace. Båda fartygen är en försämring för däckspassagerare jämfört med tidigare eftersom de saknar lugna platser att sitta på. De gamla fartygen hade båda ett förligt kafé där det inte var så mycket spring, berusning och underhållning.
  • Mariehamn – Helsingfors: jag har åkt några gånger med Silja Symphony/Serenade och kunnat sova ostört. Det finns bara en avgång, framåt midnatt. Viking kör samma rutt.
  • Mariehamn – Tallinn: en gång har jag åkt med från Tallinn till Mariehamn med Victoria I, och det fanns inte någon nattro alls, på grund av stök i korridoren och hytt nära pub och diskotek.
  • Mariehamn – Stockholm: har åkt tre gånger totalt, med Viking Mariella från Stockholm, Galaxy och Cinderella från Mariehamn. Ganska lugnt faktiskt. I Cinderella hade  vi hytt.
  • Birka har jag åkt med två gånger, på kryssning till Visby och till Stockholm. Båda resorna var lugna, förutom den stökiga badavdelningen.

 

Skärgårdstrafiksamling

Jag har som målsättning att besöka alla hamnar där Ålands skärgårdstrafik lägger till, med skärgårdstrafikens fartyg. Det återstår nu bara två, Husö och Bergö, som jag räknar med att fixa i sommar. Här är hela listan:

  • Asterholma
  • Bärö
  • Bergö
  • Degerby
  • Enklinge
  • Galtby
  • Hummelvik
  • Husö
  • Jurmo
  • Kökar
  • Kumlinge
  • Kyrkogårdsö
  • Lappo
  • Långnäs
  • Osnäs
  • Snäckö
  • Sottunga
  • Svinö
  • Torsholma
  • Åva
  • Överö

 

Föräldrabesök

Har haft ett fullt helgschema.

Fredag: hämtade barnen, middag på Savoy. Åt plankstek, med S-rabatt.

Lördag: till Sleipner för att beskåda Brookes ridlektioner. Därpå promenad på Nåtö naturstig och Nåtös biologiska station. Sedan till Stickstuga’n (nej, jag vet inte vad apostrofen betyder), sympatiskt kafé på Järsö för trädgårdsfika. Sedan till Mörby för att besöka brandkårsmuseet, pappa har varit brandman så det var lyckat. Sedan hem, jag gav bort en flaska åländsk likör. Sedan middag på Nautical, med Jade-rabatt.

Söndag: med färja till Föglö för självstyrelsedagsfirande på Matsmårs museigård. Åter till Mariehamn, frågade förgäves efter mat på två restaurantbåtar (Åland är Åland…) varpå vi åt pizza på Niskas. Sedan kunde man studera fågelungar vid Sjökvarteret. Slutligen det stora självstyrelsedagsfirandet på Torget och i Lagtingshuset, med närvaro av republikens president.

Semester

Jag har nu fyra veckors semester. Dessa tänker jag inleda med en tågresa tillsammans med mina döttrar. Här är planen:

  • Stockholm
  • Vejle – Legoland
  • Göppingen – Märklin Erlebniswelt
  • Feldkirch – Vaduz (Liechtenstein)
  • Wien + Bratislava
  • Tallinn (flyg)
  • Hem (färja)

 

 

Brandvarnare

Enligt 34 § Räddningslagen:

Den som äger en bostad är skyldig att se till att bostaden förses med brandvarnare eller andra anordningar som i ett så tidigt skede som möjligt registrerar begynnande brand och ger larm till dem som finns i bostaden.
Bostadsinnehavaren är skyldig att se till att brandvarnaren och andra i 1 mom. avsedda anordningar är i funktionsdugligt skick.

Enligt 32 § Räddningsförordningen

Brandvarnare skall finnas i bostäder samt i inkvarteringslokaler och vårdinrättningar som inte är utrustade med brandalarmanläggning. Det skall finnas minst en brandvarnare per våningsplan. Brandvarnare skall utplaceras så att även sovande personer kan väckas av alarmsignalen. Beroende på bostadens storlek, form och förekomst av anordningar som kan orsaka brandfara kan flera brandvarnare vara nödvändiga.Med bostad avses både permanent bostad och tillfällig bostad såsom fritidsbostad.

Det var något nytt när man flyttade från Sverige. Det fanns en brandvarnare, ur funktion eftersom batteriet var slut. Lite senare förstörde frun brandvarnaren genom att dra ned den med våld när den började låta vid matlagning. Jag fick be disponenten att reparera den. Senare, ny fru, samma sak hände igen. Jag får väl ge en kurs i brandvarnarhantering om jag flyttar ihop igen. Hursomhelst, så här står det skrivet i relief på brandvarnaren:

Important: before installing, read owner’s manual for installation and maintenance information. If you do not have a manual, see detector base for model # and manual information. DO NOT PAINT. Important: smoke detector will not operate if battery is dead, disconnected or improperly installed.

En klisterlapp på baksidan har denna information:

EYSTON

Eyston Co Ltd.

Eyston palovaroitin malli SD-101.

Sisäasiainministeriön luettelonumero SM.812/91. Säteilyturvakeskuksen hyväksymä palovaroitin. (Päätös 4/322/91 STUK). Sisältää radioaktiivista ainetta enintään 40 KBq Am-241. Voidaan poistaa talousjätteen mukana. Paristo: Vaatii toimiakseen tuoreen 9V. 6F22 tai vastaavan alkalisen pariston.

Pääedustaja: BL-Palontorjunta Oy, PL 91, 00391 Helsinki, Puh. 90-843181.

Valmistus pv. BLSA

På svenska (Am-241 är en isotop av Americium):

EYSTON

Eyston Co Ltd.

Eyston brandvarnare modell SD-101.

Inrikesministeriets katalognummer SM.812/91. Brandvarnare godkänd av Strålsäkerhetscentralen. (Beslut 4/322/91 STUK). Innehåller radioaktivt ämne med högst 40 kBq Am-241. Den kan kastas i hushållsavfallet. Batteri: kräver ett nytt 9 V 6F22 alkaliskt batteri eller liknande.

Generalagent: BL-Palontorjunta Oy, PB 91, 00391 Helsingfors, Tel. 90-843181.

Tillverkningsdatum: BLSA

 

Enhetliga enheter

Oljepannan i föräldrahemmet hade på märkplåten effekten angiven i megakalorier per timme. När jag började gymnasiet fick jag ett kompendium om SI-enheter och jag gick till pannrummet och räknade om effekten till kilowatt (omkring 50 om jag minns rätt). Som vän av ordning förväntade jag mig förstås att gamla obegripliga enheter snart skulle vara ett minne blott, men de dröjer sig envist kvar här och där i Finland och Sverige. Lämpliga SI-enheter inom parentes.

  • bildskärmar: tum (centimeter)
  • fordonsfälgars diameter: tum (centimeter)
  • avstånd till sjöss: sjömil (kilometer)
  • avstånd till lands: mil (kilometer)
  • hastighet till sjöss: knop (kilometer i timmen)
  • flygplanshöjd: fot (meter)
  • blodtryck: millimeter kvicksilver, mm Hg (kilopascal)
  • bilars motoreffekt: hästkrafter (kilowatt)
  • kemisk energi: kilokalorier (kilojoule)
  • kokboksmått: matsked, tesked, kryddmått, kaffekopp (kubikcentimeter)
  • skor, kläder: allt möjligt (centimeter)
  • guldvikt: troy-uns (gram)
  • ädelstensvikt: carat (gram)
  • oljevolym: fat (kubikdecimeter)

Emellertid, då och då händer det att en gammal enhet fasas ut och ersätts av SI. På senare år:

  • cykeldäcks mått (tum till millimeter)
  • lampors effekt (watt) till  ljusflöde (lumen)
  • lufttryck (millibar till hektopascal)

Och så har vi en mängd enheter som är accepterade, men onödiga, till exempel:

  • elektrisk energi: kilowattimmar (megajoule)
  • area: hektar (kvadratkilometer)
  • volym: liter (kubikdecimeter)
  • laddning: amperetimmar (coulomb)

Det finns förstås delar av världen där ännu krångligare enheter används, men…

Att leva över sina tillgångar, del 3

Jag är så gammalmodig att jag för mig är det självklart att spara först och konsumera sedan, men även jag har svepts med av tidens sed att handla på kredit, åtminstone de senaste åren. I alla fall så bor jag på hyra, köpte min bil kontant, och har endast ett svenskt studielån som jag hoppas betalas av så långsamt att det skrivs av år 2029.
Jag minns att år 1987 diskuterade jag med en bekant om inköp av en dyr elektronikpryl (Gallen-Krueger förförstärkare) och jag sade att det skulle ta mig ett tag att spara ihop till inköpet. Han svarade då: ”Men låna pengar, det gör alla andra”. Jag vägrade förstås. Långt senare har jag läst att två år tidigare, 1985, hade kreditmarknaden börjat avregleras och bankerna gjorde mycket reklam för de nya lånemöjligheterna, vilket jag var lyckligt omedveten om. Bankkontor var ju något man besökte två gånger om året för att betala kåravgiften, och jag hade nyligen fått mitt första betalkort (utan kredit).
Däremot övervägde jag att låna pengar till insatsen i en bostadsrättsförening. Jag minns att jag bjöd den svindlande summan av 70.000 kronor för en tvårummare i Norrköping, då min månadslön var 8.700 kronor brutto. Men jag hade turen att få ett hyreskontrakt för drygt 1.000 kr/månad, och därmed var bostadsproblemet löst.

Att leva över sina tillgångar, del 2

Ponera nu att en fredag får Robinson sällskap av en ny skeppsbruten man, som behöver tak över huvudet, och ved att laga mat och värma sig med. Robinson ser en affärsmöjlighet, nämligen att få avkastning på sitt pensionskapital (vedförrådet). Så han erbjuder sin nye granne att låna ved av honom, under förutsättning att grannen betalar tillbaka 11 vedträn när han lånar 10. Avkastningen blir då tio procent.

Därmed kan grannen koncentrera sig på att bygga ett hus åt sig, och kan återkomma till vedhuggningen när han har fått tak över huvudet. Visserligen tycker han det är sniket av Robinson att ta betalt för vedlånet, men när Robinson förklarat att det fungerar precis som ett banklån, så är herrarna överens.

Så småningom kommer de båda invånarna på att de ju kunde bygga upp ett gemensamt förråd i stället för att de har varsitt förråd. Därmed skulle risken att den ene blir sjuk länge och får slut på ved kunna mildras genom att han kan ta ur det gemensamma förrådet i stället. Så de kommer överens om att lägga vart tionde vedträ i det gemensamma förrådet, som kommer att fungera som en sjuk- och pensionskassa. I övrigt gäller samma låneregler, lånar någon av dem ur kassan ska han lämna tillbaka 11 för 10 lånade.

Nackdelen är att det behövs ett kontrollsystem, så att inte den ene påstår sig vara sjuk för att kunna nalla ur förrådet gratis. Det behövs också kontrolleras hur mycket den ene eller andre bidrar med till förrådet.

Att leva över sina tillgångar

Tänk på Robinson Kruse, ensam på en öde ö. Han kan förstås inte ta några konsumtionslån, och inte leva över sina tillgångar. Eller hur?

Jodå. Till exempel lägger han säkert upp ett vedförråd för att ha när han blir sjuk, skadad eller för gammal för att hugga ved. Han kanske lägger undan ett vedträ för var tionde han hugger för det ändamålet. Det motsvarar arbetarens (eller arbetsgivarens) periodvisa inbetalningar till sjukkassan och pensionskassan.

Men så går han och tittar på förrådet och börjar tänka: ”Har ingen lust att hugga ved idag. Jag tar lite av förrådet så kan jag lata mig idag”. Fortsätter han på det sättet så har han snart ett tomt vedförråd, och då blir det problem.

Han vet förstås inte hur stort hans vedförråd behöver vara, eftersom han kan ju dö helt plötsligt. Men betraktar man en population kan man beräkna behovet med hjälp av enkel statistik.

Exemplet kan extrapoleras till större grupper av människor, och som är i olika skeden av livet. Jag ska återkomma med vidare funderingar, där ved används som valuta.