Privatekonomins balansräkning

Man kan fördela sina tillgångar på två huvudkategorier:

  1. Lån (utlåning)
  2. Egendom

Lån kan vara till exempel följande:

  1. Kontanter (centralbanken bokför kontanter som skuld till allmänheten)
  2. Bankkonton
  3. Obligationer (statliga, kommunala, företags)

Egendom kan vara till exempel följande:

  1. Aktier, andelar av företag
  2. Aktier i bostadsaktiebolag, eller andel i bostadsrättsföreningar
  3. Fastigheter
  4. Guld, värdesaker, annan lösegendom

Tillgångarna finansieras genom skulder och eget kapital. Den egna kapitalet är då tillgångar minus skulder. Exempel på vanliga skulder:

  1. Studielån
  2. Bostadslån
  3. Konsumtionslån (till exempel bilinköp)

Att förvalta sina eventuella tillgångar på bästa sätt är nyckeln till att ha en god privatekonomi. Därvid finns det två saker att tänka på:

  1. Tillgångens värdeförändring relativt andra tillgångsslag, framförallt relativt kontanter
  2. Tillgångens avkastning
Tillgång Värdeförändring Avkastning
Kontanter 0 0
Bankkonton 0 Ränta
Obligationer Ja Ränta
Aktier företag Ja Dividend
Aktier bostad Ja 0/hyror
Fastigheter Ja 0/hyror
Värdesaker Ja 0

Som vi vet förlorar kontanter oftast i värde på grund av inflationen. Men eftersom kontanters valuta är den enhet som alla värden mäts i så betraktar jag värdet som fast, i brist på bättre.

Centralbankens uppgift är att skapa en viss inflation, för att folk inte ska lägga kontanter på hög utan flytta sina tillgångar till någonstans där de kan göra nytta.

Tillgångarnas värdeförändring beror huvudsakligen på efterfrågan. Om till exempel många vill köpa bostäder i stället för att hyra så kommer priserna på bostadsaktier och fastigheter att stiga. Om dividenderna förväntas bli höga så kommer priset på företagsaktier att stiga. I riktigt dåliga tider, när ingenting verkar lönsamt, köper man statsobligationer, vars pris går upp och vars ränta går ned (kan till och med bli negativ).

Räntor på bankkonton brukar inte vara särskilt höga. Obligationsräntor kan vara höga för riskabla låntagare, såsom vissa företag (”High Yield”). Aktiedividender kan vara allt från noll upp emot sex procent per år. För aktier finns alltid risken att de kan förlora i värde, eller bli värdelösa, men det finns inget enkelt samband mellan risk och dividend. Bostäder och fastigheter kan ge avkastning om man hyr ut dem. Använder man dem själv så kan man se på relativ avkastning jämfört med alternativkostnaden att hyra istället. Värdesaker har för det mesta ingen avkastning, men kan vara en säker tillgång.

Tillgångar medför förstås kostnader. Innehav av obligationer eller företagsaktier förutsätter ett förvar hos en bank eller hos värdepapperscentralen (Euroclear Finland Ab). Prisexempel hos Ålandsbanken:

  • Förvar: 4 €/månad
  • Fondköp och försäljning: 1 %, minst 1 €
  • Fondförvaltning (Ålandsbankens fonder): 1 – 2 % /år
  • Lilla börspaketet: 5 €/månad
  • Stora börspaketet: 17 €/månad
  • Aktieköp och försäljning: 0,25 %, minst 8 €

Så exempelvis 1.000 € i aktier plus 1.000 € i fonder ger följande kostnader:

  • Inköp: 10 + 8 = 18 €
  • Försäljning: 18 €
  • Förvaring och förvaltning: 4*12 + 5 * 12 + 15 = 123 € / år, eller 6,15 % av kapitalet.

Det finns förstås sätt att minska på utgifterna, till exempel för Ålandsbanken genom att bli Premiumkund och att hålla sig till bankens egna aktier och fonder.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s